Färdig!!
Så, vad ska man säga..
Blir ju lite samma som Liseys berättelse, eftersom det är samma författare. Han skriver väldigt speciellt och jag tycker väldigt mycket om det.
Denna boken var inte alls så rörig som Liseys berättelse, den var lättfattlig från början, men ibland kunde han röra till det. Oftast kändes det dock som väldigt medveten röra, då det istället för att göra boken svårläst gjorde den spännande.
Handlingen gick från supernormalt till Stephen King-konstigt, vilket ju inte är så förvånande heller. Läser man mycket av honom kan det ibland kännas lite tjatigt, men samtidigt tycker jag han får allt att kännas nytt och intressant, inte gammalt och uttjatat.
Jag tycker även att han skriver väldigt kvinnligt. Jag vet inte om det är för jag är kvinna, eller om det faktiskt är så. Skulle vilja att en man läser Rasande Rose, Liseys berättelse och Duma Key så jag kunde få en manlig synvinkel på saken.
Vad jag vet skriver han ju till Tabitha (sin fru), så det kanske är så enkelt att han skriver det lite "kvinnligare" just pga det.
I just Duma Key handlar det om män framförallt, men det är ändå vissa aspekter som känns... feminina. Eller så är det bara för att han klämmer in så fantastiskt mycket känslor på så korta rader.
Sist men inte minst, boken blev rätt läskig faktiskt. Man började märka av det relativt tidigt i boken, men det var inte förrän i slutet som det började bli riktigt läskigt. Men den lämnade en inte skräckslagen, vilket jag tyckte väldigt mycket om, speciellt som jag läste ut den innan jag skulle sova. =)
Jeanette
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar