20100621 - Tid för Odd

Tid för Odd blev precis utläst.
Såklart slutade den väldigt spännande. På ett sätt var det ett bra slut för en bok i en serie, då det såklart ska vara spännande så man längtar efter en uppföljare, men samtidigt kändes det lite mitt i. Hoppas i alla fall att det kommer fler delar, så man får veta hur det går för Odd.

Märkte i denna boken lite speciella Dean Koontz-vibbar och upptäckte då att även Broder Odd har dessa, även om jag inte såg det så tydligt när jag läste den, då det var ett tag sedan jag läste något av honom. Dean Koontz monster och bovar är inga vanliga monster och bovar. Det är allt som oftast genier som lekt eller forskat fram något monster eller stora världsomvälvande av människor tillverkade katastrofer det handlar om. Inte helt sällan har regering etc med saken att göra. Är hundar med i berättelserna är det nästan alltid kloka och tillgivna golden retrievers eller kloka och tillgivna blandraser. Detta gör inte historierna sämre, men det kan bli lite tjatigt. Ibland känns det som att om man läst en Koontzroman har man läst alla. Jag har tidigare tyckt att Odd-böckerna till stor del varit befriad från detta, men i de sista två märker man tydligt att det är Koontz som skrivit. På gott och ont.
Måste även påpeka att det tyvärr blev lite Mons Kallentoft-varning över de två senaste då det var kraftig snöstorm i Broder Odd och tjock dimma i Tid för Odd.

Nog om det. Tid för Odd var en spännande fortsättning om Odds öden och äventyr, på sina ställen mycket mörk, men med en genomgående humoristisk anda. Vissa delar av boken fick man inga förklaringar på, ett väldigt medvetet vad av Koontz men likväl frustrerande för läsaren.

Jag upptäckte något jag glömde nämna om Broder Odd, som gäller alla Oddböcker. Det förekommer inga fula ord eller svordomar i böckerna! Han berättar om folk som svär, han berättar att Odd svär, men alltid i fina omskrivningar. På sina ställen mycket komiskt, men jag tycker även att det är ett bra sätt för honom att få språket att flyta och verka trovärdigt (framförallt när det handlar om ruskiga bovar, men även om någon snubblar eller något annat trivialt som gärna leder till fula ord), utan att för den delen använda ett fult språk. Efter Kings mycket grafiska språkbruk är det skönt att slippa den delen av språket faktiskt.

Nu blir det ännu mer Koontz för mig, ska börja läsa Invasion. Spännande!

20100619 - Broder Odd

Köpte lite böcker på Adlibris.se, fick hem dem i torsdags (den 17 juni). Böckerna jag köpte är: Broder Odd, Tid för Odd, Invasion och Livstid av Dean Koontz samt Om jag kunde drömma, När jag hör din röst, Ljudet av ditt hjärta och Så länge vi båda andas av Stephenie Meyer.

Började igår på Broder Odd och har precis läst ut den.

Broder Odd är del tre i serien om Odd Thomas, en snabbmatskock med lite speciella egenskaper. Böckerna är skrivna med ett väldigt enkelt och lättsamt språk, det är mycket ironi och humor, framförallt i samtalen. Böckerna är skrivna i första person och han refererar till de tidigare böckerna som "det första manuskriptet" etc. Det är verkligen Odds berättelse.
Emellanåt är det rätt tragiska berättelser, men han håller konsekvent på det muntra språket, vilket gör det dels sorgligare, dels lättare att läsa vidare. Jag läste de båda tidigare delarna i serien lika snabbt som jag läste denna och antagligen kommer nästa del gå lika snabbt. Det är väldigt lättlästa böcker, inte särskilt tjocka och man lär snabbt känna och tycka om Odd, så man vill gärna läsa vidare.

Jag har läst en del av Koontz och jag vet att han kan skriva relativt läskiga saker, men Oddböckerna är inte alls läskiga i mina ögon. Det handlar trots allt om spöken och döda människor, men det är så lätta och snabba böcker att det liksom inte hinner bli läskigt innan man kommit förbi det som borde skrämt en.

Nu är det dock dags att ta itu med Tid för Odd.

20100618 - Julfritt

Har precis läst ut Julfritt av John Grisham.
En lätt liten bok, bara 178 sidor.

Jag har inte läst något annat av Grisham, men vad jag förstått är inte detta någon typisk Grisham-bok. Inga mord, ingen spänning, inga bovar. Handlar om ett par som beslutar sig för att hoppa över julen och istället åka på en kryssning. En trevlig liten berättelse, med ett väldigt behagligt slut. Söt bok.

Språket var enkelt men intressant.

Det finns egentligen inte så mycket att säga om boken. Den var bra, lättläst och lättsmält. En perfekt liten mellanlandning.

20100613 - Varsel

Har äntligen läst ut Varsel! Den var som sagt trögstartad och ganska krånglig, rätt tung emellanåt, plus att jag haft dåligt med tid och vilja att läsa, så det har tagit väldigt lång tid. Men nu är den slut och jag är väldigt glad att jag läst den.

Språket var ganska typiskt Stephen Kings, men tyngre och svårare. Vissa delar var väldigt lättlästa och tydliga, men vissa delar var långrandiga, svårlästa och lätt diffusa. Som jag sagt tidigare var det väldigt mycket bakgrundshistoria i början och den fortsatte att vara viktig för boken. Det var bra att veta allt han berättade om karaktärerna, men det kändes krångligt och lite rörigt. Det var dock ändå Stephen Kings språk och han använder ett mycket levande och intressant språk som jag tycker mycket om.

Handlingen i sig är ganska enkel, men allt man fick veta om karaktärerna gav boken ett djup. Det är som sagt en ganska tung bok och den var ibland ganska deprimerande. Den var även spännande och emellanåt riktigt läskig. SK är som bekant väldigt duktig på att förklara skräck, därför kan jag i efterhand inte riktigt förstå hur vissa saker kunde vara så läskiga som de var, mer än att det var SK som skrivit dem. Boken var dock inte alls så läskig som jag befarat, då jag såg filmen (av Stanley Kubrick) för många år sedan och tyckte den var väldigt läskig. Nu för tiden är jag ganska van vid SKs böcker och blir inte särskilt rädd, trots att de kan vara rätt läskiga, så jag är kanske inte rätt person att bedöma det. Har du lite vana av skräck av något slag tror jag knappast att det är något problem att läsa Varsel, men är du lättskrämd och blir lätt mörkrädd ska du nog inte läsa den när du är själv hemma. Jag blev mörkrädd emellanåt, men så blir jag också mörkrädd rätt lätt.

Överlag en bra bok som var klart läsvärd!

20100531 - Varsel

Var länge sen jag skrev här. Håller nu på med Varsel av Stephen King. Av diverse anledningar läser jag väldigt lite just nu, så det går inte så fort. Har kommit knappt halvvägs bara.

Boken börjar med väldigt mycket bakgrundshistoria, så den är ganska trögstartad tycker jag. Den börjar bli lättare, men SK skrev den under en svår tid av hans liv och det märks i boken. Långa invecklade kapitel och emellanåt lite väl mycket förklaringar för min smak. Han hade nog kunnat gjort det enklare till viss del. Den börjar bli spännande och den är emellanåt riktigt läskig.

För er som inte vet så är Varsel den svenska titeln på The Shining och det har gjorts inte mindre än en film och en mini-serie baserade på boken. Först ut var Stanley Kubrick med filmen The Shining och några år senare kom mini-serien The Shining som Stephen King hade större inflytande i (om jag förstått det hela rätt).

Mer kommer om boken när jag läst mer, eller rent av blivit klar med den.